Jag har inga problem med att passa mina kusiner. Men att passa någon som knapt pratar och som man inte känner är sjukt svårt. Tycker det är så jobbigt när jag känner att barnet fått en annan uppfostran än den jag vill ge mitt barn.
Vissa saker som är basen i en uppfostran för mig verkar inte alla ha. Som att tala sanning när man frågar någonting. Jag och min man frågade om han åt kyckling och han svara ja. Så vi serverade kycklingklubbor och chips till middag. Han sa även ja till chips. Sen när vi äter så tar han EN tugga på kycklingen och äter lite chips. Vi frågade om nåt var fel. Varpå han sa nej. Men äter ändå inget mer.
Sen undrar jag varför man låter sina barn torka av sig kladd på kläderna. Jag vill verkligen inte ha kladd överallt i hemmet och på textiler bara för att ungen vägrar torka av sig på en servett.
När man är runt 12 år borde man lärt sig dessa saker anser jag. Godis är nåt som går ner i alla fall. Tur det då han plockade det själv i butiken.
Känner mig lagom irriterad och inte alls sugen på att passa honom igen. Vill nu bara ha söndag kväll så jag kan få tillbaka mitt hus och börja pynta.
Bäst för honom att jag inte hittar chokladfläckar i soffan eller på kuddarna imorgon. Ser hur han torkar av sig hela tiden på byxorna och tar på kuddarna.
(Tror att gravidhormonerna påverkar mitt humör lite och gör att jag nu bara spyr på allt)